Livet är kort

Om ni läste mitt förra inlägg så berättade jag om min dotters kompis mamma som hade fått hjärntumör och inte hade långt kvar.........hon orkade kämpa till den 9 januari...det kom som en chock för oss, för samma vecka hade hon blivit bättre så att hon skulle få komma hem och att vi skulle få besöka henne..men det blev en snabb vändning så familjen hann inte förstå någonting....livet kan vara väldigt orättvist emellanåt
Nu i fredags var det begravning.... en otroligt vacker begravning.. det kom så mycket folk att kyrkan var proppfull..när klockorna ringde var det som hela kyrkan skakade av alla som grät...stämningen var så fin med alla fina blommor och all fin musik.
Det kändes bra att min dotter och många av kompisarna var där för J och stöttade henne i sin svåra stund...hon var så glad att dom hade slutit samman för hennes skull. Tänk på att var rädd om varandra och gnäll inte för småsaker livet är för kort för det.
Ta hand om er alla!
Kramar Maria